Jag erkänner villigt att jag är en av Sveriges många På spåret-addicts på fredagskvällar. Men jag har länge haft invändningar med genusförtecken. Inte bara för att man envisas med att ha två manliga programledare år efter år – hur charmigt, töntigt pojkaktigt bortkommen domaren Björn Hellberg än är. Det är ganska mossigt.

Jag har också varit kritisk till alla kvinnliga tävlandes underdåniga attityd gentemot männen. Kvinnorna överlämnar svaren till männen – även om de kan själva. De öser beröm över sina manliga medtävlande och ger dem hela tiden cred för framgångarna. Det har till och med funnits kvinnliga tävlande som bett om ursäkt för att de ryckt för tidigt och svarat fel. Det gör inte killarna.

Men denna fredagskväll, 30 januari, var det som att förflyttas till 50-talet: här hade vi de två manliga programledarna, förstås och de tävlande Fredrik Wikingsson och Filip Hammar samt Fredrik Lindström och Peter Apelgren. Gubbar, gubbar, gubbar!

Jag kan minnas fel, men mig veterligt har man inte haft ett enda lag med två kvinnor. Satsar man på flera enkönade lag så uppstår lätt en trist enkönade situation.

SVT:s nyhetssändningar är verkligen på spåret i sitt genustänkande, det märks inte minst på urvalet av experter i studion. På spåret har dessvärre spårat ur.

Annonser